Kompetens

Kerstin Westerlund Bjurström Arkitekt SAR/MSA

Jag har arbetat som arkitekt bl.a. med översiktsplan, Kirurgblock och barnkliniker på Akademiska sjukhuset i Uppsala på Bjurström, John och Rosen mm, som projektledare vid Byggnadsstyrelsen bl.a. med Wasamuseet och Universitetsbiblioteket i Frecati samt som ansvarig där för post, tele och luftfartsverkets byggande däribland Tomteboda terminalen, som fastighetschef för bl.a. de Kungliga slotten, borgar och befästningar i östra Mellansverige, som antikvarisk chef och senior adviser på Statens Fastighetsverk.

Idag är jag ledamot i styrelsen för nätverket och bloggen Stockholm Skyline och i Blasieholmens Vänner, hedersledamot i Samfundet S:t Erik och I ICOMOS International Committee on Economics samt ledamot I kommittéerna Theory and Philosophy resp. Risk Preparedness.

Speciella uppdrag har varit -som ordf. iför S.A.R Svenska Arkitekters Riksförbund, Samfundet S:t Erik, ICMOS Sweden och Företagsforskarskolan NMK vid Chalmers och Göteborgs Universitet samt -som vice ordf. för Statens konstråd och Kungl. Konsthögskolan samt -som ledamot i Stockholms skönhetsråd och i Riksantikvarieämbetets styrelse samt -som ordf. i Europarådets projektgrupp för Cost 17 Fire-loss to Historic Buildings / Cultural and Financial Value.

Utbildning

Arkitektexamen vid KTH Kungliga tekniska Högskolan och vid Kungliga Konsthögskolan efter studentexamen vid Nya Elementarskolan i Stockholm.

Mina verkliga ”universitet” varv först den experimentella och frihetliga gymnasieutbildningen vid Nya Elementarskolan i Stockholm en statens provskola grundad 1850 och flyttad till Åkeshov från Slöjdgatan då hela området revs. Den nya byggnaden ritades av den unge Åke Evald Lindkvist i en stil som jag tolkar som en  Nordisk mer förmänskligad modernism. Lennart Rodhes målning i teckningssalen gjorde ett alldeles särskilt intryck. Det andra ”universitetet” var den inkännande humanistiska attityden till människor och arkitektur hos arkitekterna Nils Inge Rosén och Frederik Bjurström, fortfarande så ovanlig trots dess stora betydelse.